22 december 2015

Egen glögg


Vinbärsbuskarna på vår lott är inte så stora, men de är många, och tillsammans ger de en hel del bär att ta hand om. De svarta blev till sylt tidigare i höstas, men de röda har vi inte riktigt vetat vad vi ska göra med i år. Ingen av oss är någon storkonsument av saft, så det kändes onödigt, och gelé hade vi kvar av så det räckte sedan förra året. Påsarna med röda vinbär har därmed blivit liggande och tagit plats i vår lilla frys fram till december. Då kom vi på det. Glögg såklart! Det brukar vi köpa både en och flera flaskor av i juletid, men det känns förstås lyxigare med egengjord. Vår glögg blev surare än vad saftglögg brukar vara, men det passade oss som båda tycker att glögg lätt kan bli lite väl sött.

Vårt recept:

1 kg (ca 2 l) röda vinbär (behöver ej repas eller tinas)
150 g ingefära (skalad och skivad i tunna skivor)
2 fingerlånga kanelstänger
ca 15 kryddnejlikor
2 tsk kardemummakärnor
0,5 kg socker

Koka upp bär, kryddor och en deciliter vatten på svag värme och rör om då och då. Låt puttra ca 30 minuter. Häll alltihop i en saftmaja eller liknande för att rinna av (vi hade ingen och använde en annan silduk, men det tog väldigt lång tid för vätskan att rinna igenom).

Rör ner det som blivit kvar i duken i 0,5 l vatten och koka 10 minuter. Sila av igen och blanda med den första saften i en gryta. Häll i sockret och koka upp under omrörning så att sockret löser sig. Smaka av och söta mer om det är för surt. Tappa upp på rena varma flaskor och sätt på locket.

Till serveringen värms förstås glöggen och är den för tjock kan den spädas lite. Om du vill går det också bra att blanda i en skvätt vin eller spetsa den med valfri sprit. Vi testade med Good ol' sailors ekologiska vodka och det blev riktigt gott.

God jul till er alla!
/Olof och Anna

12 december 2015

Varm vinter


Det är verkligen riktigt läskigt att det är så varmt. Nu, när det egentligen ska vara vinter. Och ja, vi vet att december kan vara varmt ibland och att det kan finnas andra orsaker till det än klimatförändringar som följd av växthuseffekten, men nu är det snart tre år sedan sist vi hade ordentlig tjäle på vår odlingslott, och enligt statistik över längre tid så är mönstret, som de flesta ju vet, ännu mer tydligt. Tittar en på jordens årsmedeltemperatur så har 29 av de 35 varmaste åren sedan 1880 inträffat efter 1980. Och koldioxidutsläppen inte bara ökar, de accelererar. Något som även gäller utsläpp orsakade av Sveriges befolkning, trots att utsläppen inom Sverige eventuellt peakat (mycket av våra utsläpp sker utomlands genom det vi konsumerar).

Det kan vara svårt att inse vad temperaturökningen egentligen leder till, men en bok som pedagogiskt redogör för konsekvenserna är Sex grader av Mark Lynas, som baseras på ett stort antal vetenskapliga artiklar. Den är visserligen från 2007, men rönen i den har tyvärr stärkts sedan dess.

Ingen är perfekt, men vi tror att vi alla måste ha miljön och klimatet i åtanke när vi fattar beslut om olika saker i vardagen. Vi är också övertygade om att det, utöver det som var och en själva kan göra på individnivå, krävs kraftfulla politiska styrmedel och en omställning av hela samhällssystemet om klimatförändringarna ska gå att bromsa. Hoppas nu innerligt att avtalet som slöts på klimatmötet i Paris idag leder fram till en verklig vändning i praktiken.

Trots att jag egentligen önskar att det inte vore så här varmt, kan jag inte låta bli att glädjas en aning åt att det fortfarande går att skörda. Idag blev det både purjolök och jordärtskockor, och dessutom hittade jag ett par bortglömda rättikor och några potatisar.